Publicerat: / Allmänt

Så går det till här

Började fundera på det här hur olika vi gör i olika hem.
Vad gäller vardagsrutiner, uppfostringssätt och värderingar.

Jag är ju en av dem som anser att vi uppfostrar våra barn på ett för "snällt" sätt nuförtiden.
Jag tror att det är därför många av dagens barn har det så svårt med respekten för vuxna.
Vilket i sin tur jag tror ger problem med att klara av auktoriteter, regler och sådant i vuxen ålder...
Självklart menar jag inte att man ska slå barn eller behandla dem respektlöst på något sätt. Tvärtom ska man visa barnen den respekt man själv vill ha. Man måste bara våga vara förälder!

Med det kort sagt så tänkte jag skriva ner lite hur vi/jag tänker och gör här hos oss.

Jag/vi är noga med vissa saker och med andra saker är jag/vi inte noggrann alls.

Men som exempel så äts här all mat vid köksbordet. Inga måltider what so ever vid tv:n sålänge Milaya är med.
Hon kan ibland få ha "ickick" piknick vid tv-soffan och då är det oftast lite russin eller några gurkbitar.
Inget godis eller dylikt äts heller under hennes vakna tid.
Hon får dricka saft och trip, äta bulle eller kaka när vi har främmande.
Annars är det mest vatten eller mjölk som gäller.
Huvudsaken är att vi inte springer runt och äter (men visst händer det också) och att man tackar för maten. Så Milaya säger (oftast) tack för maten innan hon lämnar bordet. Vilket vi vuxna såklart också gör.

Däremot kan jag låta henne titta på youtube på galaxytabben medans hon äter. Annars skulle vi aldrig få i henne mat. Men det blir mer och mer sällan den behövs.

Hon får plocka med vilka leksaker hon vill från sitt rum och till resten av huset. Men allt ska städas upp igen. Hon hjälper själv till att städa upp och att föra tillbaka sina saker till rummet varje kväll. Oftast utan att man ens behöver säga nåt. Var sak har sin plats. En hylla för pussel, en för böcker, en låda för krimskrams. En för lego osv... Om nåt sen hamnar fel är det inte hela världen. Men hon vet var allt hör hemma och är själv noggrann med att allt är på plats.
Vi leker med lego, vill sen byta till andra klossar. Då plockar vi alltid ihop legon först och tar fram andra klossar sen. Enkel matematik för småbarn. En sak först, en annan sen! Ordning och reda :)

Vi gillar ordet förlåt här hos oss och även vi säger förlåt till Milaya ifall vi känner att vi varit orättvisa eller för stränga. Milaya har också blivit duktig på att säga förlåt, nästan för ofta :)

Jag kan ibland känna att jag är väl sträng men tror ändå att det lönar sig i längden. Just nu, mer eller mindre höggravid som jag är, så märker jag själv att tålamodet är kortare än vanligt när kroppen inte orkar. Så här säger nog mamma förlåt en hel del nu.

Ibland, med små trotsiga nästan tvååringar, känns det som om inget funkar... Då brukar jag "hota" med en klapp i rumpan eller att mamma går och hon får lämna själv. Hittills funkar det utmärkt och vi slipper en hel massa tjafs.

Sen är jag ju inte mycket för det här med barn som "inte vill" en hel massa saker. Ibland måste man ju liksom bara.
Typ, "inte blöja", jag helt enkelt sätter på en blöja endå... för att nu ge ett exempel. Sen förklarar jag, beroende på vad det gäller, varför vi gör som vi gör...

Vad gäller maten igen så funkar det för tillfället bra här med att "Vi äter maten först så får du ett äpple sen", eller knäcke. Båda funkar just nu :) Men det ändras ju hela tiden sånt där. Men mat äter vi iaf utan desto större protester just nu.

Dessa saker förenklar iaf vår vardag att Milaya vet vilka regler som gäller och följer dem utan att egentligen veta av något annat. Jag hoppas även att regler och vissa sociala artighetsfraser ska hjälpa henne senare i livet.

Vartefter fröken blir äldre kommer självklart mera saker att tänka på.
Men just nu är nog det här dom jag kommer på att vi fokuserar på mest.

Vore intressant att veta hur ni andra med småbarn gör! :)





Postat av: Anonym

Starkt gjort av dig som vågar stå för dina principer! Själv har jag en dotter i din ålder som även jag uppfostrade mycket hårdare än vad andra föräldrar gjorde med sina barn då. Tror inte nån av de unga tackat sina föräldrar så som min dotter tackat mig för den uppfostran hon fick. Min dotter har sett hur svårt flera av hennes kamrater har för det vuxna livet. Så kör på. Du är absolut på rätt spår! Å alla gör så gott de kan. Ingen är perfekt, tack o lov.

Svar: Oj tack, det var värmande ord! Man måste våga stå för det man tror på, iaf i sådana här viktiga frågor :)
Patricia

2014-04-04 @ 08:26:52
Postat av: anna

här äter vi nog kakor i soffan och chips på frdagskvällar, det enda jag håller hårt på är att de ska veta vad som är rätt och fel. man slår ingen. man är snäll mot varandra. man är snäll mot djur! man ger en kram om man varit dum och man vet att mamma och pappa älskar en. det prioriterar jag..sen att det ligger leksaker lite här och var tar jag inte så hårt på ännu, emma har själv kommit i den åldern så hon själv vill hålla ordning o reda på sina saker, så jag tror det kommer lite med åldern också.

Svar: Tacn för att du delar med dig! :) Här är vi också väldigt ömsinta med kramar och pussar. Alla älskar varann "öppet" så att säga.
Patricia

2014-04-04 @ 11:50:35
http://www.annauusimaki.com
Postat av: Anna

Låter klokt!

2014-04-05 @ 00:04:56
http://annaengland.blogspot.co.uk

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Info text här ...