Även om dagarna går fort och vi oftast har program, Milaya och jag, så blir jag ibland så trött på att inte få göra det jag vill, när jag vill.Lite "har inte vant mig fullt ut att vara mamma än" -syndrom kanske?Eller bara en stark egen vilja... Ingen aning. MEN, det är väl inte fel att ibland vilja vara en egen individ och göra något för egen skull. Det betyder inte att jag inte vill spendera mina dagar med Milaya utan bara att någon stund ibland skulle jag vilja göra bara vad jag vill.Och vanligtvis kan jag ju såklart göra det när M. sover middag eller lägger sig för kvällen men nu med den här graviditeten är jag så himla trött.Sover hon, sover jag i princip...Senaste kvällarna har jag förståss målat en timme eller så men skulle vara kul att kunna göra det exakt nu t.ex. Eller bara att kunna ta en dusch när man själv känner för det.Eller koka mat ifred utan att parera någon annan.Detta blir nog annorlunda när huset är klart och vi flyttat, då är vi ju två vuxna i hushållet igen :) För Juan är vanligtvis den som oftast står vid spisen, ofta den som plockar undan hit och dit, den som bryr sig om inredning o.s.v... Han är bara lite frånvarande just nu fastän han jobbar på andra sidan väggen :)En toppenkarl, bara vi får tid att umgås igen! Och Milaya får mera kvalitetstid med sin pappa då mamma kan göra lite annat, oj vad jag längtar... Att helst kunna ta en ensam promenad med magen i vädret :)
