Publicerat: / Allmänt

Gravidhelvetet

Nu får ni bloggläsare tycka precis som ni vill, jag tycker ju precis som jag vill ;)

Det här med att vara GRAVID!
En kvinna får inte klaga eller beklaga sig som gravid, en graviditet ska vara den lyckligaste tiden i en kvinnas liv. Enligt många och enligt hmm, enligt vem egentligen?! Vem har bestämt och kommit på något så dumt som att en kvinna ska behöva vara lycklig av illamående, humörsvängningar, blodtrycksförändringar, migrän, viktuppgång, bristningar, hemorojder, åderbråck, foglossning, ryggvärk, läckande bröst och av att få förlossningsvärkar?!? Och sen trycka ut en 3-5 kg:s guldklimp?!
Det är ju resultatet man blir lycklig av, barnet som sen kommer utav själva helvetet som också kallas att vara gravid. Visst finns det en viss mysfaktor i att känna sparkarna t.ex, men börjar man analysera det så är faktiskt det också lite läskigt, att ha någon inombords som totalt tar över din kropp. Hormonförändringar och allt det där...

Tack och lov har ju oftast inte en enda människa alla skitsymptom men alla får ju åtminstone några av dem...




OCH visst finns det många som faktiskt säger sig uppleva sin lyckligaste tid i livet som gravid, men jag tror de har intalat sig det för att inte bli galna eller nåt... Eller för att man SKA ju tycka om att vara gravid när man är kvinna. Pfff...

Nej fy vad jag längtar till den dag när vårt underbara barn har ruvat färdigt och kommer ut, från förra gången vet jag att det tar sisådär ett halvt dygn förrän kroppen känns som ens egen igen. Så snabbt går det att känna sig som en KVINNA igen och inte bara ett vandrande ägg. Haha... Ursäkta mina liknelser men det är ju så det känns...

Men visst tycker jag att detta sk. helvete är värt det, barnet som kommer utav dessa månader av tjockiskänslor, illamående, migrän, foglossning och allt vad det är så ÄR värd varenda sekund!
Men det är inte mindre jobbigt för det. Speciellt inte såna dagar då diverse symptom visar sig lite extra.
T.ex. har det känts som att slå arslet i backen var femte minut senaste dygnen. Ni som någongång gjort det och slagit till svanskotorna vet hur ont det kan göra...

Så till alla er gravidälskare, jag beundrar er och er entusiasm!

Till såna som mig... det är faktiskt inget fel i att inte trivas heller!
Man älskar inte sina barn mindre för det!

Sen finns det säkert sådana som är någonstans mittemellan med sina känslor också :)



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Info text här ...