Ännu ett år har passerat. Inatt är det 13 år sen en nära vän till mig lämnade jorden efter att själv ha valt det. Flera vänner som har lämnat jordelivet på ett eller annat sätt sedan denna dag men just den här vännen och den här händelsen är nog den som påverkat mig mest som människa och individ.Vi var bara 15 år gamla och totalt omedvetna om sorg av det här slaget. Kan nog säga att det lamslog varje familj med tonåringar i hushållet denna regniga måndag den 8 oktober för 13 år sen. Att denna vän inte längre fanns hos oss chockade både ungdomar och föräldrar. Om de så kände den drabbade familjen personligen eller inte.Personligen, formade denhär händelsen mig väldigt mycket. Det är nog just den här vännen, hennes beslut och handling som format mig allra mest. Om man ser till specifika händelser.Öppnade mina ögon för livet och samhället, blev åtminstone fem år äldre på ett par veckor.Sorgen var förlamande till en början, sen outhärdlig, efter det ”bara” påtaglig och med tiden blev sorgen mer och mer en del av livet. Man lär sig leva med sorgen men den försvinner aldrig. Om det så gäller en vän, ens syster, ens förälder eller till och med ens barn. Sorg är individuell och måste ses som sådan.Att jag sen tror på ett liv efter vårt här på jorden gör just min sorg lättare.Men ännu efter 13 år finns den där. För just denhär vännen och för flera andra vänner och familjemedlemmar som lämnat oss under åren...
