Då var dagen här när Milaya inte längre är ”instängd” i sin spjälsäng. Ena sidan har bytts ut mot en lågkant. Till vad de kallade juniorsäng. Ska kunna ha den till 4-årsåldern är det i allafall meningen.Hon sov utan problem middag i sin ”nya” säng och var riktigt nöjd över att lätt kunna ta sig i och ur sängen. Nattandet gick också utmärkt och hon sover nu sött i sitt rum. Hoppas det fortsätter så!
Har varit en jättehärlig och lugn helg med Juan hemma med oss. Fredag var vi alla trötta och tog kväll tidigt.Villa avslutningen firade vi hemma utan att knappt fira alls. Jag tog en egentlig ridtur mitt på dagen och Juan uträttade sen lite egna grejer. På kvällen mumsade vi ostbricka och sen var Milaya olycklig på senan och visade sig ha fått feber.Så idag har det inte hänt mycket. ”Du dreglar så mycke” säger Milaya, hämtar trasan och torkar sin lillasyster kring munnen. Syskonkärlek!Milaya har 38,6 graders feber som sagt och har varit ovanligt slö hela dagen. Men på relativt gott humör endå.Båda barnen gick tidigt i säng och jag hann med en PW tillsammans med Klipper. Så mycket roligare att ha honom med och dessutom får ju ponnyn motion han också. Win-win alltså :) Nu filmkväll innan vi får skiljas åt ett par veckor igen.Och om ett par veckor när Juan kommer hem så åker ju jag till Sthlm så inte mycket tid tillsammans den helgen. Men bara en månad till och sen är hn förhoppningsvis hemma omkring resten av vintern :)
Det här har varit en bra dag för oss, stora som små. Milaya har varit på dagis, Yamila har varit med mommo till mina morföräldrar hela eftermiddagen och jag har fått både rida, duscha och handla mat all by myself. Alla momenten är ovanliga :) Nästan två veckor sen jag senast kunnat rida själv. Och nu är i princip alla stallstjejerna åkt iväg för studier igen. 2/3 möjliga. En studerar till veterinär i Estland, en annan for iväg som utbyteselev till Canada och den tredje ska börja studera i Helsingfors. Så nu gäller det att försöka hålla igång hästarna själv. Tur att vännen C rider Klipper när andan faller på.Och det bästa med den här dagen var såklart när pappa Juan kom hem nu över helgen!Lite bilder från dagens ridtur. Nu har jag fått barnen i säng och den förlorade fadern har somnat på soffan :) Då får jag fredagsmysa en stund själv innan det får bli tidig kväll!
Imorgon kommer den förlorade fadern hem! :)Dom här veckorna har varit fulla av motgångar i olika former och gissar även att Milaya saknat sin pappa för hon har varit lite mera överallt än vanligt.Men de två sista dagarna har varit bättre. Så även mitt humör nu efter en ordentlig sockeravgiftning och övergången till bättre mat. Kolhydratfattig kost som gäller nu igen på obestämd tid. Kan ändras imorgon eller nästa år, bäst att inte sätta något datum på det :)Vi ser åtminstone väldigt fram emot att ha pappa i huset hemma över helgen. Tyvärr är ju jag sån att jag också redan är lite inne på spåret att han åker ju igen... Det här med att vara gräsänka stör mig inte alls, däremot att vara ensam tvåbarnsmamma är lite småjobbigt när båda är under 2,5 år och det ska vara service 24/7. Missförstå mig rätt, jag har själv valt detta och älskar nästan varje minut av det ;) Dessutom går tiden snabbt och snart är dom helt oberoende av min uppmärksamhet. Så jag njuter av myset! Hur som helst är den förlorade fadern hjärtligt välkommen hem imorgon till vår stora lekstuga som vi kallar hem!
Nu måste jag börja skratta åt eländet!Igår börjadr vi dagen på familjestugan som öppnade igen efter sommaruppehållet. Alla barn var allmänt överspända och Milaya var trött. Som vanligt skulle barn dra och riva loss hennes fina hår... undrar om hon snart kommer vara skallig.Det var iallafall kaos som slutade med att jag hade milaya i famnen och på nåt sätt kördes en 3 åring på mig med en brio gåkärra när jag tog ett steg bakåt och tappade balansen helt. Jag, Milaya och 3-åringen for i golvet. Barnen klarade sig bra men var såklart förskräckta och jag klarade mig med uppskrapade brännmärken av heltäckningsmattan på ena handen och några blå knogar... Så dumt och onödigt! Vet verkligen inte hur jag lyckades med det där och det som gjorde mest ont var nog stoltheten! Handen gör lite ont idag också om man får vara lite ynklig... :)Idag började dagen också lite pulshöjande. Skjutsade Milaya till dagis. Närvi kör förbi hästhagen frågar hon Var är Klipper? Antagligen under vindskyddet svarar jag och tänkte inte mer på det. När jag kom hem igen märkte jag att hagen faktiskt bara innehöll en häst!? Tur nog visste jag att Klipper själv inte skulle ha gått långt. Hittade honom någon minut senare på vår gräsmatta och han kom snopet fram till mig och följde mig som en hund tillbaka till hagen. Han visste nog att han gjort nåt dumt! Tyvärr beror det nog på litet gräs i hagen och massa gräs utanför hagen och litet elektricitet i staketet. Börjar vara dags för extra utfodring i form av hö!Dessutom skulle en dam komma och provrida Byr idag men hon har blivit sjuk så det blir inget av det. Vilket betyder att jag och Yamila får en slödag. Alltid nåt! :)Idag är det faktiskt mest komiskt med alla motgångar som skett på sistone. Lite humor... Hoppas dock på medvind nu resten av veckan!! :)
Den här måndagen har varit jättelång och jobbig.Räknat timmarna tills dagen ska ta slut och nu är den äntligen det.Jag har varit trött, både fysiskt och mentalt. Förståss är det en sån dag när Milaya testar alla nerver och gör allt sånt som hon egentligen vet att man inte ska göra. Allt från att lägga sig ner på golvet och vägra saker och ting till att stå och plocka blomblad av krukväxter. Och allt annat man kan tänka sig att en tvååring kan hitta på.Men på H-H skötte hon sig faktiskt utmärkt och roligt hade vi på eftermiddagen i lekparken, bara jag och flickorna. Lite ensamt men det vet jag är bara Juans frånvaro som spökar i mitt sinne.Nya tag imorgon iallafall.
Nu har jag äntligen tagit första stegen på löpbandet sen innan graviditeten och renoveringen av huset. Började tänka på det och konstaterade att Oj vilket år vi haft! Igen... :) Renoveringen var tung när Juan var tvungen att göra allt själv. Jag gravid och med ettårig Milaya att ta hand om. Sen som sagt gravid, bli tvåbarnsföräldrar och allt som kommer med det! De som pratar om att renovera/bygga är ultimata testet för ett förhållande ska slänga sig i väggen eller i allafall inte skaffa barn med densamme :) Att få två barn på två år, renovera samtidigt och dessutom ska mannen sköta ett växande företag med flera anställda. Jag lyfter på hatten för oss och är rätt säker på att vi skulle klara vad som helst! För det har inte en sekund tärt på oss som par. Visst var det tungt men ingen av oss tvivlade på oss :)Men nu kom jag verkligen ifrån ämnet!!Jag ställde mig alltså på löpbandet igår och joggade 2 km och det gick jättebra, knät höll och inget flås. Svettigt som tusan men inte tungt! Formen finns någonstans under fläsket och jag ska hitta den! :)Men tänker börja riktigt lugnt för att inte överanstränga det känsliga knät.Är iallafall väldigt nöjd med mitt lilla pass!
Kräftskivan med 10 av våra vänner och min bror & jag. Jättekul kväll med god mat och sällskapsspel. Självklart, som alltid när vi spelar, har typ hälften ordentlig tävlingssinstinkt och det blir högljudda diskussioner om regler och fusk. :) Personligen tycker jag det är lite av charmen!Jag stod för förrätten, laxröra på malaxlimpa. Grönsallad och kräftor hade jag också fixat, resten kom med gästerna. Laxpaj, räkpaj, västerbottensostpaj, smördegsknyten med spenat och fetaost, pastasallad, batonger, fruktsallad... Allt man kan tänkas önska sig på kräftskivebordet. Till och med snapsvisorna och snapsen kom :) Men jag äter faktiskt inte kräftor själv, tycker dom är lite otcka faktiskt men sen är det ju bara lite saltvatten också typ...:) Jag håller med min bror som sa under middagen om kräftorna... ”He je ju som ti sug åp iegna toånar!”(Det är ju som att suga på sina egna tår)
Nu har Eros åkt hem till sig. Eller inte åkt utan gått faktiskt. Malin tog sig igår kväll an den 16 km långa ridturen tillbaka till nämpnäs till Eros eget stall. Och bra gick det för den unga herremannen! Så nu är det bara mina två pållar kvar på gården och stallstjejerna ska studera på annan ort ännu en vinter.Mina två springare kommer ännu denna vinter få åka iväg till fodervärdar. Även om jag får det dagliga arbetet att löpa med in- och utsläpp, utfodring och mockning i stallet så vet jag att dom båda skulle få för litet motion. Då känns det bättre att dom får vara hos aktiva hem som kan ge dom motion. Tyvärt verkar det som att båda kommer att vara så pass långt borta att jag inte kan hälsa på speciellt ofta. Men en vinter till ska väl gå bra. Nästa vinter hoppas jag verkligen kunna ha dem hemma igen och föralltid.
Tänk att man med två barn hemma, varav ett är i famnen just nu, ändå kan känna sig lite ensam. Och då brukar jag tycka om ensamheten och har faktiskt inget emot den nu heller. Däremot saknar jag min andra halva. Antagligen mest för att jag vet han ska vara borta så många veckor. Men vi ska nog klara oss,flickorna och jag :) Att sakna varann lite är bara hälsosamt.Idag hade vi vänner på besök på förmiddagen. Snart är det även dags för vår stockholmsweekend. Ska bli så kul!Sen ringde jag hvc idag också och fick lite bättre preparat åt min nacke som definitivt är inflammerad och inte bara vanlig nackspärr. Blir på riktigt svårt att tänka på någonting när värkmedicinen avtar och värken tar över. Men nu ska jag nog få bukt på denna demon. Dumma kropp!Imorgon är det fredag och Milaya far till dagis. Jag ska hämta min mamma vid Vasa flygplats efter hennes vecka i grannlandet hos en vän.Sen blir det att ställa till lite inför lördagens kräftskiva hos mig med vanliga gänget. Knytkalas med god mat, kräftor, fina vänner och lite sällskapsspel blir perfekt! Roligt med lite program att se framemot då Juan är borta.Nu tar jag kväll, Godnatt!
Nu ska det klagas lite till. Hösten har definitivt börjat för alla mina krämpor har börjat. Till er som inte vet så har jag tre diagnoser. Hypermobilitets syndrom, fibromyalgi och ryggradsreuma. Tror själv att jag först och främst har hypermobilitets syndrom. Alltså att jag är ordentligt överrörlig och pga det har jag diverse krämpor, alltid haft och i många olika skov. Har även självdiagnostiserat mig med EDS vid nåt tillfälle när jag varit uppgiven men främst är nog problemet leder som ”ger vika”.Detta försöker jag hjälpa upp genom att träna men det räcker inte alltid till.Denna veckan har min högra sida fått fnatt.Har som sagt inflammation i nacken uppe i hårfästet bakom örat. Heter något vackert på latin... Pulserande dunknande värk som gör det svårt att tänka. Går på muskelavslappnande dygnet runt och blir degig i hjärnkontoret.Sen har även knät givit sig på en inflammation och fått lite vätska på insidan av knät. Suck.Idag började även höften krångla så nu är högra sidan komplett.Om detta beror på för mycket träning på sistone vet jag inte men tror det bara är ett typiskt skov som jag har några ggr per år. Men visst har jag varit aktiv på sistone och både gymmat, ridit och joggat. Hur som helst känner jag mig lite invalid just nu och löpbandet jag letat fram får vänta ett tag till. Blir att ringa hvc imorgon för lite starkare medusiner! Och just idag är jag rätt positiv ändå :)
Idag känns det lite bättre :) Flickorna och jag ska nog åka ut och fördriva lite tid i någon lekpark snart. Kanske ett halpa halli besök. Som ni märker så har vi No plans what so ever så vi tar dagen som kommer.Milaya har förresten bestämt sig för att hon inte vill vara centrum för mina bilder mera så det blir ett uppehåll av bilder på fröken. Hon måste ju få bestämma själv om hon vill bli fotograferad eller inte och just nu vänder hon sig bort，ser sur ut，springer till rummet och slänger igen dörren eller säger att hon inte vill att mamma ska ta kort. Haha，stackars barn!Det där är iofs reaktioner på nästan allt just nu. Om det så gäller mat，kramar，kläder，sova... ja allt ;)
Det har varit ett sådant där dygn när hela natten stördes av nackspärr from hell. Mata yngre dottern typ hela tiden，äldre dottern klarvaken kl 04 och sambons alarm startade nångång före 05. kl 05:30 blev jag gräsänka för ett par veckor framåt och var tvungen att fälla en tår av ren trötthet. 06-tiden somnar äldre dottern äntligen igen och 06:30 vaknar yngre dottern... Behöver jag förklara mer om den morgonen...?Sen har vi alla tre varit trötta idag och jag har känt mig som ensammaste mamman i världen men försökt hålla modet uppe. Nackspärren har gnagt och tvingat de små glädjestunderna tillbaka till sin avgrund och Milaya som vaknade efter kl 9 p.g.a. sitt nattvak har inte sovit middag. Alltså inte jag heller.Fick värsta chockräkningen på posten som inte kan vara som den borde men den gjorde mig ändå lite deprimerad. Dessutom har himlen gråtit hela dagen och störtfloder har varit vår underhållning i många omgångar.Imorgon är åtminstone en ny dag och en dag närmare slutet på gräsänksperioden. Men tror inte någon av de återstående dagarna blir så illa som den här har känts. Nu sova och förhoppningsvis få sova någorlunda en hel natt!
Hela året väntar vi hästmänniskor påden månad när stubbåkrarna kommer. Massor av gigantiska ridbanor och den där underbara frihetskänslan att få galoppera i full fart över åkrarna. Frihet!!Jag och Byr hade ett jättebra pass på den nytröskade åkern igår kväll. Hästen blev genomsvettig ochjag har lite träningsvärk idag tilloch med :) Det blev också ett galopprace med Malin och Klipper. Nästan så att den lilla kortbenta ponnyn kunde vinna över Byr，en riktig racerponny är han! Byr Vackra Eros Malin ser lite stor ut på lilla Klipper，men tro mig，han orkar! Veterinärrestriktionen från Sverige är 55kg，han orkar mycket mer än det men vi försöker hålla oss under det ändå. Han är hur som helst stark som en oxe med kraftiga ben och kort bred rygg，shetlandsponny/islandshäst korsning. Mer om Klipper i ett eget inlägg om honom en annan dag :) Underbara，underbara åkrar...
Städa städa varje fredag，det tycker jag är kul... eller kanske inte men det ska ju göras i allafall!Fullkomligt älskar ett nystädat hem som doftar fräscht och känns rent.Att få undan alla tusentals leksaker är också skönt för en stund. Nu är det dock bara en halvtimme kvar av friden innan den underbara tvååringen börjar stöka till igen när hon kommer från dagis. Men jag tröstar mig med att detär bara sisådär 10-12 år kvar av leksaker runt huset. Sen blir väl pojkvänner och sånt mera intressant :/ :) Idag var det alltså städning på schemat och imorgon har vi sk. företagsfest här hos oss. Så hela dagen går nog ut på att förbereda så smått inför den. 19 pers. plus två spädbarn tror jag vi räknade oss till att bli. Tur att vi har stort hus，terass och gård! :) Yamilas (och Milayas) vagga har fått flytta ut i stora rummet nu när Yamila fått en spjälsäng istället. Lilla damen blir så snabbt lång! Och träväggen som ännu ska bli fotovägg. Men väntar tills jag har samlat ihop tillräckligt många fina svartvitafoton för att göra ett bra "mönster" på väggen. Muspisen som ännu är oanvänd. Den ska sprakas i nu under hösten och vintern :) Gillar starkt min "filtlåda". Den sköna gungstolen är lite malplacerad men den har jag fått av mormor & morfar så den betyder mycket för mig. Köp ALDRIG ett glasbord. Åtminstone inte om ni har småbarn... Små händer överallt! Tv-hörnan där jag sitter just nu och dörren ut till terassen.En liten glimt av vårt hem.
Dagarna här hos oss går så himla snabbt! i onsdags var Milaya på dagis och då passade Yamila och jag på att vila oss. Jag var så tusans trött och orkade inget extra alls. Yamila sov mer eller mindre hela dagen... Riktig mysdag!Idag var det playdate och sen umgicks vi med en av M:s gudmödrar som har semester. Sen planering inför lördagens företags fest och det vanliga med middag och "mammabestyr".Efter att jag nattat Milaya for jag till gymmet för tredje gången på 9 dagar. Rekord ;) Känns riktigt bra att vara igång igen. Måste ju vara i toppform tills nästa sommar!! Mer om det berättar jag en annan gång :)Nu sova inför ännu en lång dag imorgon. Inte många timmar tills Yamila är hungrig heller så det gäller att ta de timmarna i sträck som är möjliga att få.
Yamila Elizabeth Joy är redan 3 månader. Milaya Adriana är 2 år och 3 månader. bara några dagar... Vart f*n tar tiden vägen?!?Jag är hur som helst hopplöst förälskad i den här lilla Yamila varelsen. Var superkär i Milaya också såklart och är det ännu och kommer alltid att vara det...Men med Yamila känns det på ett annat sätt än med Milaya... Kan det vara för att hon nu är och föralltid kommer att vara vår minsting kanske? Eller är det för att nu är jag ju redan mamma från förut och inte så mycket energi går ut på att vänja sig vid mammarollen? Vet faktiskt inte men skulle kunna stänga in mig och Yamila i en liten låda och bara vara nära，nära tills tiden stannar... Men skulle väl ta någon timme så skulle jag sakna ihjäl mig efter storasyster!Otroligt hur man kan älska två lika intensivt på olika sätt! Att vara mamma är hur som helst det underbaraste och mest nervpåfrestande i hela världen! :)
Tisdag nu igen. Veckorna går så fort! I lördagskväll fick denna mamman vara ute på partaj för tredje och sista gången denna sommar. Jättekul kväll tillsammans med brorsan och resten av gänget. Lite tröttsamt i söndags men relativt okej och orkade bra med småtöserna.Igår däremot var vi alla trötta och griniga. Milaya tog morgon klockan fem och sen blev hela dagen lite fel. Hämtade min mor med väninna vid Wasaline efter deras umeå/övikstripp. Så då fick vi den dagen att gå också...Idag har vi varit på playdate med Sara och Engla. Fina vänner för både stora och små :) Ikväll ska S. och jag svettas på gymmet igen.Träningsvärk it is men ska ändå bli skönt!Nästa vecka blir jag gräsänka för 6 veckor framåt，får se hur mycket jag slipper och gymma då!
Sommarutflykten som vi planerat att göra hela sommaren har aldrig blivit av. I tisdags skulle min bror och jag åka med barnen men då hade dom stängt. Så det blev sådär halvstressigt på en eftermiddag istället. Igår for Juan och jag med kidzen och det blev 3 timmar av åkande i karuseller för Milaya. Hon älskade det! Lite skeptisk till båten som snurrade och gungade samtidigt. Också första turen i flygande gungorna tyckte hon det var lite för spännande men sen ville hon åka i dem igen och igen och igen. Så glad att vi åkte och att hon fick denna roliga dag!
Ajajaj... träningsvärk till tusen!!Men ganska skönt, igår kväll när jag skulle sova var däremot allt obekvämt. Började nämligen gruppträningarna igen igår på gymmet nu när dom startade efter sommaruppehåll. SBT - mage, rumpa, lår. Det känns idag kan jag meddela. Antagligen ännu mer imorgon.Faller något på golvet får det definitivt ligga kvar! :)Känns mest ifall jag vart stilla en stund. Håller jag igång går det bättre.Svettigt värre var det att gymma i +30 grader men det gick!
Yamila blev i lördags 12 veckor, den 10:e blir hon officiellt 3 månader.Hon sover så bra just nu, från ca 22 på kvällen till 05, 06 på morgonen. Sjukt nöjd över att hittills inte behövt vara vaken en enda natt, annat än matpauser. Hon är så duktig!Dagtid sover hon mest i vagnen, inomhus eller utomhus, beroende på väder och program i övrigt. Inga bestämda sovtider dagtid ännu utan hon sover när hon vill. Allt från 10 minuters till flera timmars projekt.Nyfiken är hon och vill helst inte ligga i famnen som en bebis utan sitta upp som en stor tjej. Precis så var Milaya också!Äter bra och växer massor, hon är så lång! Men nästa vecka ska vi på kontroll så då vet jag bättre vilka mått som gäller just nu.Det häftigaste just nu är att igår SVÄNGDE hon för första gången helt själv från rygg till mage!! 12 veckor gammal, är det ens normalt?! Milaya var 14 veckor när hon klarade detta moment och det har alla tyckt var så tidigt. Så Yamila har väl slagit rekord eller nåt! :)Finaste lillasystern i världen är hon, vår Yamila. Nu är det alltså slut med att ligga på köksbordet och gymma! :)(vilket har varit väldigt praktiskt med en tvååring som inte riktigt tänker på att se upp för lillasyster)
Igår var det rekordvarmt här. 33 grader i skuggan och jättevarma vindar. Var faktiskt för varmt att vara utomhus mitt på dagen. Luften var tung också. I vasatrakten hade dom tydligen årtiondets storm med åska och översvämningar. Nästan 4 cm vatten på en timmes tid... Över 60 uttryckningar av räddningstjänsten på 90 minuter tror jag det var jag läste...Vi led i allafall inte desto mer av det ovädret, hörde lite buller ett par gånger, det var allt.Men på kvällen blev det rikigt skönt utomhus och Milaya & jag passade på att gå ut ett par timmar. "Ja vill it du ska ta kooot, ja bale lamla""I don't want you to take a picture, i just fell"Milaya börjar ha så himla bra ordförråd och får ihop orden kopplade till långa meningar nuförtiden, så roligt att lyssna på henne! Jag var dock lite respektlös och tog en bild i allafall :)Enda gången det går att få en bild på henne är ju när hon ligger ner, annars blir dom såhär! Efter en massa hoppande på studsmattan var det Klippers tur att bli antastad... :) Min hästgalna lilla tjej! Relaxy Jaxy som Juan säger :)
Vi hade en så himla bra helg. Juan var ledig, vilket nog var det bästa på hela halva sommaren!Sen hade vi planerat in grillfest/knytkalas hos oss med finaste vännerna och deras familjer i söndags.Barnen var glada, vi fixade maten tillsammans och när vi satt och mumsade på allt från grillat kött till grillad ananas och ett dåligt val av pomfrit... Jag som köpt någon konstig variant...Ja då står mitt i allt står barnen, som ätit färdigt, i fönstret och mera gäster dyker upp!Två familjer till av våra fina vänner dök upp med en förlovningspresent och tänkte komma på överraskningsvisit. Sååå snällt! Männen i familjerna är holländare och precis som hos oss så är kvinnorna härifrån och barnen tvåspråkiga. Kul att ha ett gäng att följas åt med som är i samma båt som oss :)Så kul hade vi under kvällen med en blandning av vänner, barn och lite kaos, så jag glömde helt och hållet bort att ta några bilder! :)Men det är iaf för mig en av sommarens trevligaste stunder. Känns som om vi knappt varit sociala alls nu igen! Vi är rätt duktiga på att glömma att vara det. Sen när ena alltid jobbar så blit deg väl lätt så.Men mera såna kvällar ska det bli!!Milaya är så svår att få en bild på nuförtiden! Hennes kalasklänning var iaf på under festen :)
Idag lånade vi pappas kullabåt och tog en tur till kaskö och sen ut runt eskilsö. Tänkte ju ta i land på den där ön med brygga och vackra stenar... men det var ett antal år sen jag färdades där sist med båt och Juan har ju aldrig varit där... så vi blev osäkra på var vi skulle åka med vår lilla båt. Och med barnen med ville vi inte ta några risker. Så det blev picknik i båten istället :)Någon som vet namnet på ön jag menar? :) utanför eskilsö... Kommer ju inte på det nu!Hur som helst var det riktigt kul även om vi är landkrabbor! Sen har vi just avslutat dagen med nytänk på grillen. "kokade" potatis i folie med en skvätt vatten, en klick smör och salt. Jättegott. Nästa gång ska vi också sätta i lök och gräslök bestämde. Då blir det oslagbart :)Sen också laxen på grillen, mums filibabba!Nu mys med film!
Jag har känt mig ganska nere och lättirriterad på sistone. Det här med att nyss blivit tvåbarnsmamma och vara ständigt ensam med två småttingar är faktiskt ganska tungt. Kanske speciellt såhär i sommartider när andra har så himla mycket roligt på gång. Jag kommer på mig själv ibland med att önska att sommaren ska vara över, att barnen ska bli äldre och lättare att ha med sig...Samtidigt tittar jag på dem dagligen och önskar att de inte ska växa alls. Lite förvirrad i knoppen kanske :)Och egentligen är jag inte nere alls utan både lycklig och glad. Saknar bara mannen i huset antar jag... MEN denna helgen är han ledig. Just nu klipper han gräs men senare i eftermiddag ska vi ut och åka båt och ha picknik på någon öde ö :) Ska bli såååå kul!Och imorgon blir det grillparty med finaste vännerna med familjer här hos oss! Verkar tyvärr som att det kommer regna men det gör inget!Bara att hålla humöret uppe ett par månader till så börjar pappa Juan att kunna vara hemma mera igen. Gör dock ont i mammahjärtat när jag ser hur mycket Milaya längtar efter att ha en pappa som orkar leka och busa mycket på kvällarna igen. Vilket är helt förståeligt att han inte orkar... Efter mer än en månads ständigt jobbande i vårt extremt varma sommarväder.Idag blir det iaf en familjeutflykt!! :)med finaste mannen i världen...
HJÄLP, det är redan augusti!!Sommaren springer, som vanligt, iväg alldeles för snabbt...Samtidigt tycker jag om när sommaren övergår i höst och vinter. För då har pappa Juan möjlighet att komma hem på anständiga tider från jobbet och kan vara ledig om helgerna. Men det är också det enda positiva. Skulle vilja ha sommarväder jämt!Men ska bli skönt att ha Juan lite mer hemma igen... Men först ska han jobba 6 veckor i södra Finland och bara komma hemma varannan helg. Det ska nog gå det också.Livet i en företagar/entreprenörsfamilj i ett nötskal! Känns iaf inte som att vi, främst jag och barnen, har gjort någonting den här sommaren. Men då har vi ju också fått en ny familjemedlem. Och än är sommaren inte slut... Vi hinner nog med något äventyr ännu :) Och badat har vi ju gjort en hel del! Sen är det många planer på gång inför framtiden, först en resa till värmen i höstmörkret. Ser verkligen framemot att kunna umgås hela familjen avskiljda från verkligheten ett par veckor.Så välkommen augusti, tröskans tider. Milaya och jag ska nog delta lite och köra traktor när det drar igång. Spännande med Milayas nya favorit, Pippi Långstrump.
Fredag var vi alla trötta och tog kväll tidigt.Villa avslutningen firade vi hemma utan att knappt fira alls. Jag tog en egentlig ridtur mitt på dagen och Juan uträttade sen lite egna grejer. 
På kvällen mumsade vi ostbricka och sen var Milaya olycklig på senan och visade sig ha fått feber.Så idag har det inte hänt mycket. 
”Du dreglar så mycke” säger Milaya, hämtar trasan och torkar sin lillasyster kring munnen. Syskonkärlek!Milaya har 38,6 graders feber som sagt och har varit ovanligt slö hela dagen. Men på relativt gott humör endå.Båda barnen gick tidigt i säng och jag hann med en PW tillsammans med Klipper. Så mycket roligare att ha honom med och dessutom får ju ponnyn motion han också. Win-win alltså :)
Nu filmkväll innan vi får skiljas åt ett par veckor igen.Och om ett par veckor när Juan kommer hem så åker ju jag till Sthlm så inte mycket tid tillsammans den helgen. Men bara en månad till och sen är hn förhoppningsvis hemma omkring resten av vintern :)
Nu har jag fått barnen i säng och den förlorade fadern har somnat på soffan :) Då får jag fredagsmysa en stund själv innan det får bli tidig kväll!
Men jag äter faktiskt inte kräftor själv, tycker dom är lite otcka faktiskt men sen är det ju bara lite saltvatten också typ...:) Jag håller med min bror som sa under middagen om kräftorna... ”He je ju som ti sug åp iegna toånar!”(Det är ju som att suga på sina egna tår)
Så nu är det bara mina två pållar kvar på gården och stallstjejerna ska studera på annan ort ännu en vinter.Mina två springare kommer ännu denna vinter få åka iväg till fodervärdar. Även om jag får det dagliga arbetet att löpa med in- och utsläpp, utfodring och mockning i stallet så vet jag att dom båda skulle få för litet motion. Då känns det bättre att dom får vara hos aktiva hem som kan ge dom motion. Tyvärt verkar det som att båda kommer att vara så pass långt borta att jag inte kan hälsa på speciellt ofta. Men en vinter till ska väl gå bra. Nästa vinter hoppas jag verkligen kunna ha dem hemma igen och föralltid.
Men vi ska nog klara oss,flickorna och jag :) Att sakna varann lite är bara hälsosamt.Idag hade vi vänner på besök på förmiddagen. Snart är det även dags för vår stockholmsweekend. Ska bli så kul!Sen ringde jag hvc idag också och fick lite bättre preparat åt min nacke som definitivt är inflammerad och inte bara vanlig nackspärr. Blir på riktigt svårt att tänka på någonting när värkmedicinen avtar och värken tar över. Men nu ska jag nog få bukt på denna demon. 
Dumma kropp!Imorgon är det fredag och Milaya far till dagis. Jag ska hämta min mamma vid Vasa flygplats efter hennes vecka i grannlandet hos en vän.Sen blir det att ställa till lite inför lördagens kräftskiva hos mig med vanliga gänget. Knytkalas med god mat, kräftor, fina vänner och lite sällskapsspel blir perfekt! Roligt med lite program att se framemot då Juan är borta.Nu tar jag kväll, Godnatt!
Byr 
Vackra Eros
Malin ser lite stor ut på lilla Klipper，men tro mig，han orkar! Veterinärrestriktionen från Sverige är 55kg，han orkar mycket mer än det men vi försöker hålla oss under det ändå. Han är hur som helst stark som en oxe med kraftiga ben och kort bred rygg，shetlandsponny/islandshäst korsning. Mer om Klipper i ett eget inlägg om honom en annan dag :)
Underbara，underbara åkrar...
Idag var det alltså städning på schemat och imorgon har vi sk. företagsfest här hos oss. Så hela dagen går nog ut på att förbereda så smått inför den. 19 pers. plus två spädbarn tror jag vi räknade oss till att bli. Tur att vi har stort hus，terass och gård! :)
Yamilas (och Milayas) vagga har fått flytta ut i stora rummet nu när Yamila fått en spjälsäng istället. Lilla damen blir så snabbt lång! Och träväggen som ännu ska bli fotovägg. Men väntar tills jag har samlat ihop tillräckligt många fina svartvitafoton för att göra ett bra "mönster" på väggen.
Muspisen som ännu är oanvänd. Den ska sprakas i nu under hösten och vintern :)
Gillar starkt min "filtlåda".
Den sköna gungstolen är lite malplacerad men den har jag fått av mormor & morfar så den betyder mycket för mig.
Köp ALDRIG ett glasbord. Åtminstone inte om ni har småbarn... Små händer överallt!
Tv-hörnan där jag sitter just nu och dörren ut till terassen.En liten glimt av vårt hem.
Att vara mamma är hur som helst det underbaraste och mest nervpåfrestande i hela världen! :) 
Ikväll ska S. och jag svettas på gymmet igen.Träningsvärk it is men ska ändå bli skönt!Nästa vecka blir jag gräsänka för 6 veckor framåt，får se hur mycket jag slipper och gymma då!
Mamma & Pappa
Milaya & Yamila 
Relaxy Jaxy!
Nu är det alltså slut med att ligga på köksbordet och gymma! :)(vilket har varit väldigt praktiskt med en tvååring som inte riktigt tänker på att se upp för lillasyster)
"Ja vill it du ska ta kooot, ja bale lamla""I don't want you to take a picture, i just fell"Milaya börjar ha så himla bra ordförråd och får ihop orden kopplade till långa meningar nuförtiden, så roligt att lyssna på henne! Jag var dock lite respektlös och tog en bild i allafall :)Enda gången det går att få en bild på henne är ju när hon ligger ner, annars blir dom såhär!
Efter en massa hoppande på studsmattan var det Klippers tur att bli antastad... :) Min hästgalna lilla tjej!
Relaxy Jaxy som Juan säger :)
Sen har vi just avslutat dagen med nytänk på grillen. "kokade" potatis i folie med en skvätt vatten, en klick smör och salt. Jättegott. Nästa gång ska vi också sätta i lök och gräslök bestämde. Då blir det oslagbart :)Sen också laxen på grillen, mums filibabba!Nu mys med film!
Känns iaf inte som att vi, främst jag och barnen, har gjort någonting den här sommaren. Men då har vi ju också fått en ny familjemedlem. Och än är sommaren inte slut... Vi hinner nog med något äventyr ännu :) Och badat har vi ju gjort en hel del!
Sen är det många planer på gång inför framtiden, först en resa till värmen i höstmörkret. Ser verkligen framemot att kunna umgås hela familjen avskiljda från verkligheten ett par veckor.Så välkommen augusti, tröskans tider. Milaya och jag ska nog delta lite och köra traktor när det drar igång.
Spännande med Milayas nya favorit, Pippi Långstrump.